okeej, det är väll bäst att börja från början..

...jag antar att mitt liv är som de flesta andras, men jag ska försöka förklara för er endå.  Jag heter Elin Isabell Widén och föddes den andra mars på sjukhuset här i trästaden, också kallad Eksjö som ligger i Småland. här har jag bott nu i 15 år, och det ser ut som jag kommer bo här ett tag till.. när jag blir äldre vill jag helst flytta till någon kust. Halmstad skulle inte sitta fel!
på dagis träffade jag väldigt många vänner som jag fortfarnde står nära idag, tex Matilda och Alexandra. som är mina två bästa vänner.
När jag var mindre var jag väldigt egoistisk och tänkte bara på mig själv. jag var med andra ord ganska elak mot mina vänner och det är nog ett under att de stannade kvar hos mig, hahah.. nä, men lite så.  jag var nog mer killig än tjejig också när jag var liten och lekte hellre med piratlego än barbiedockor liksom..
när jag var runt 3 år så fick jag nya grannar, alltså blenda, som jag skriver om rätt mycket. många som jag känner tycker det är konstigt att jag är så mycket med en tjej som är 2 år yngre än mig, många kommenterar också att jag kallar henne för min syster- men jag skiter i det. Blenda och jag är precis som riktiga systrar, vi pratar som systrar, vi bråkar som systrar och vi älskar varandra som systrar. det märks inte att jag är två år äldre än henne för vi är på samma nivå endå.

låg- och mellanstadiet gick jag på norrtullskolan som ligger väldigt nära mig, jag saknar att ha så nära till skolan,fan. 
vi var en rätt liten klass från 1an till 4an, och jag kommer inte ihåg speciellt mycket. men även under denna tid höll jag och matilda ihop, ganska mycket tilll och från, men vi var ändå väldigtväldigt bra vänner. I årskurs 4 kom det utterligare ca. 10(?)  elever till vår klass, eftersom prästängsskolans låg och mellanstadie lades ner. Det var då jag lärde känna tex Evelina, Elin och Lina.  Lina och jag blev bra kompisar på fritids och skapade många minnen tillsammans som vi (jag iallafall ;) ) minns än idag. härliga tider där faktiskt, men sen flyttade det äcklet till Oskarshamn, och det var väll ungefär efter det som jag,elin,evelina och matilda började hänga rätt mycket, i skolan alltså, aldrig hemma konstigt nog. Men vi var väldigt bra vänner och hade det roligt tillsammans. men sen hände någonting i 6an, vi liksom växte ifrån varanda och vi var aldrig vi 4 längre, det blev jag&elin och matilda&evelina.  detta pågick ända till långt in i 7an också. det var liksom elinx2 and fuck the rest. 
som sagt, vi började sjuan. en ny skolan, nya klassisar och tillenbörjan, typ precis när vi fick klasslistorna kände jag att jag inte passade in i den nya klassen men det blev bättre, mycket bättre, och idag är vi världens bästa klass! tro det eller ej.
efter ett tag insåg jag att det funkar inte att endast ha en enda vän, så jag började hänga och träffa väldigt många andra underbara människor. De flesta var genom Alexandra faktiskt. Och jag trivs mycket bättre såhär, att ha mååånga bra vänner än bara en endaste. för det har varit så hela livet tror jag, att jag har bara haft liksom EN bästa vän och flera lite smått bra vänner. Men såklart, matilda är min bästa vän, och det kommer hon alltid att vara liksom - OCH DET VET HON OM ! men det jag försökte förklara här var alltså att jag nu har lärt känna så många fina människor mycket bättre. jag mår så mycket bättre nuförtiden eftersom jag har sååå många fina människor runt omkring mig som jag verkligen lever för. 
Nu känns det som jag endast skriver om mina vänner, men det är ungefär det som mitt liv består av. Jag sa ju fårn en början att mitt liv ser ut som de flesta andras. Jag har liksom inte haft någon skillsmässa mellan mina föräldrar, ingen förälder som har dött helt plötsligt eller blivit dumpad av min stora kärlek.. så som sagt. det är mina vänner jag lever för och jag älskar varenda en av dem.

På min fritid spelar jag fotboll (antagligen ett år till iallafall), innebandy och umgås med vänner&familj. jag har det rätt bra med andra ord :)

NU, ännu mer om en annan speciell vän. jag tror det började i somras, och jag skrev väldigt mycket om det då. Men det var iallafall då jag och Emma började att umgås. eller ja, det började lite smått att vi stannade kvar efter att ta sällskap hem efter fotbollsträningarna och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi blev liksom en del av varandra och detta blev oftare och oftare och mer och mer. Vi gjorde mycket saker tillsammans med andra också. Emma och jag började att ta del av varandras problem och det var väll ungefär där, i sommras alltså, det fanns mycket killproblem,kompisproblem&familjeproblem osv från bådas håll. Sånt som man pratar om med tjejkompisar pratade vi om och mycket mer. så fort det hade hänt någonting så satt vi ute om sommarnätterna och pratade om det i flera timmar. och FAN vad jag saknar det där alltså. klart att vi bråkade lite också, men det gör alla, och lite bråk bli vänskapen bara starkare av i vissa fall. visst, emma&elin finns fortfarande kvar, men mycket har förändrats också. det är liksom inte samma sak som i sommras, och det vet vi båda om. Emma är en väldigt speciellt person och vi är väldigt lika varandra på djupet, och det var det vi upptäckte i somras. Jag älskar emma. och vi hittade på mycket bus i somras. den sommaren var guld värd!  snart börjar jag lipa, för jag påminns verkligen hur mycket jag saknar den tiden alltså.

det var väll ungefär efter sommaren som jag mognade lite i sättet, jag började att tänka annorlunda och började fundera mycket. kanske lite för mycket ibland, vilket gör mig väldigt deprimerad vissa stunder och vissa dagar mår jag inte alls bra, vill bara försvinna iväg någonstans.  Nu den senaste tiden har det hänt lite saker som jag verkligen inte kommer skriva här, men som sagt - what doesn't kill me will make me stronger. och det är väll lite det jag går på nu. Efter att denna skiten är över kommer jag vara sååå mycket starkare och kommer kunna hantera varenda situation som ploppar upp. Det är mitt mål nu, och jag kommer klara det med lite hjälp.

Detta blev vääääldigt långt, och jag antar att ingen kommer orka läsa det. men det var rätt skönt att skriva ändå!
seeeeee you guys